Robert, Carl: Bild und Lied. Archäologische Beiträge zur Geschichte der griechischen Heldensage. Berlin, 1881.EXCURS V. EURIPIDES ORESTES V. 431--436. Meinen S. 184 geäusserten Verdacht, dass diese Verse inter- M. ta pros polin de pos ekheis drasas tade; O. misoumeth outos oste me prosennepein. M. oud egnisai son aima kata nomon kheroin; 430 O. ekkleomai gar domaton ope molo. M. tines politon examillontai se ges; O. Oiax, to Troias misos anapheron patri. M. suneka; Palamedous se timorei phonou. O. ou g ou meten moi; dia trion apollumai. 435 M. tis d allos; e pou ton ap Aigisthou philon; O. outoi m ubrizous on polis ta nun kluei. M. Agamemnonos de skeptr ea s ekhein polis; O. pos, oitines zen ouk eos emas eti; M. ti drontes o ti kai saphes ekheis eipein emoi; 440 O. psephos kath emon oisetai ted emera M. pheugein polin tend e thanein e me thanein; O. thanein up aston leusimo petromati. Ich behaupte nun, dass die Verse 431--436 in schreiendem EXCURS V. EURIPIDES ORESTES V. 431—436. Meinen S. 184 geäuſserten Verdacht, daſs diese Verse inter- Μ. τὰ πρὸς πόλιν δὲ πῶς ἔχεις δράσας τάδε; Ο. μισούμεϑ̕ οὕτως ὥστε μὴ προσεννέπειν. Μ. οὐδ̕ ἥγνισαι σὸν αἷμα κατὰ νόμον χεροῖν; 430 Ο. ἐκκλῄομαι γὰρ δωμάτων ὅπῃ μόλω. Μ. τίνες πολιτῶν ἐξαμιλλῶνταί σε γῆς; Ο. Οἴαξ, τὸ Τροίας μῖσος ἀναφέρων πατρί. Μ. συνῆκα· Παλαμήδους σε τιμωρεῖ φόνου. Ο. οὗ γ̕ οὐ μετῆν μοι· διὰ τριῶν ἀπόλλυμαι. 435 Μ. τίς δ̕ ἄλλος; ἦ που τῶν ἀπ̕ Αἰγίσϑου φίλων; Ο. οὗτοι μ̕ ὑβρίζουσ̕ ὧν πόλις τὰ νῦν κλύει. Μ. Ἀγαμέμνονος δὲ σκῆπτρ̕ ἐᾷ σ̕ ἔχειν πόλις; Ο. πῶς, οἵτινες ζῆν οὐκ ἐῶσ̕ ἡμᾶς ἔτι; Μ. τί δρῶντες ὅ τι καὶ σαφὲς ἔχεις εἰπεῖν ἐμοί; 440 Ο. ψῆφος καϑ̕ ἡμῶν οἴσεται τῇδ̕ ἡμέρᾳ Μ. φεύγειν πόλιν τήνδ̕ ἢ ϑανεῖν ἢ μὴ ϑανεῖν; Ο. ϑανεῖν ὑπ̕ ἀστῶν λευσίμῳ πετρώματι. Ich behaupte nun, daſs die Verse 431—436 in schreiendem <TEI> <text> <body> <div n="1"> <div n="2"> <pb n="[240]" facs="#f0254"/> <div n="3"> <head> <hi rendition="#b">EXCURS V.</hi> </head><lb/> <milestone unit="section" rendition="#hr"/> <div n="4"> <head> <hi rendition="#b">EURIPIDES ORESTES V. 431—436.</hi> </head><lb/> <p>Meinen S. 184 geäuſserten Verdacht, daſs diese Verse inter-<lb/> poliert seien, will ich hier etwas näher begründen. Ich setze die<lb/> Stelle von V. 427 in ihrem Zusammenhang her:</p><lb/> <lg type="poem"> <l>Μ. τὰ πρὸς πόλιν δὲ πῶς ἔχεις δράσας τάδε;</l><lb/> <l>Ο. μισούμεϑ̕ οὕτως ὥστε μὴ προσεννέπειν.</l><lb/> <l>Μ. οὐδ̕ ἥγνισαι σὸν αἷμα κατὰ νόμον χεροῖν;</l><lb/> <l>430 Ο. ἐκκλῄομαι γὰρ δωμάτων ὅπῃ μόλω.</l><lb/> <l>Μ. τίνες πολιτῶν ἐξαμιλλῶνταί σε γῆς;</l><lb/> <l>Ο. Οἴαξ, τὸ Τροίας μῖσος ἀναφέρων πατρί.</l><lb/> <l>Μ. συνῆκα· Παλαμήδους σε τιμωρεῖ φόνου.</l><lb/> <l>Ο. οὗ γ̕ οὐ μετῆν μοι· διὰ τριῶν ἀπόλλυμαι.</l><lb/> <l>435 Μ. τίς δ̕ ἄλλος; ἦ που τῶν ἀπ̕ Αἰγίσϑου φίλων;</l><lb/> <l>Ο. οὗτοι μ̕ ὑβρίζουσ̕ ὧν πόλις τὰ νῦν κλύει.</l><lb/> <l>Μ. Ἀγαμέμνονος δὲ σκῆπτρ̕ ἐᾷ σ̕ ἔχειν πόλις;</l><lb/> <l>Ο. πῶς, οἵτινες ζῆν οὐκ ἐῶσ̕ ἡμᾶς ἔτι;</l><lb/> <l>Μ. τί δρῶντες ὅ τι καὶ σαφὲς ἔχεις εἰπεῖν ἐμοί;</l><lb/> <l>440 Ο. ψῆφος καϑ̕ ἡμῶν οἴσεται τῇδ̕ ἡμέρᾳ</l><lb/> <l>Μ. φεύγειν πόλιν τήνδ̕ ἢ ϑανεῖν ἢ μὴ ϑανεῖν;</l><lb/> <l>Ο. ϑανεῖν ὑπ̕ ἀστῶν λευσίμῳ πετρώματι.</l> </lg><lb/> <p>Ich behaupte nun, daſs die Verse 431—436 in schreiendem<lb/> Widerspruch zu dem Vorangehenden und zu dem Folgenden<lb/> stehen, denn man beachte: V. 427 weiſs Menelaos Nichts von den<lb/></p> </div> </div> </div> </div> </body> </text> </TEI> [[240]/0254]
EXCURS V.
EURIPIDES ORESTES V. 431—436.
Meinen S. 184 geäuſserten Verdacht, daſs diese Verse inter-
poliert seien, will ich hier etwas näher begründen. Ich setze die
Stelle von V. 427 in ihrem Zusammenhang her:
Μ. τὰ πρὸς πόλιν δὲ πῶς ἔχεις δράσας τάδε;
Ο. μισούμεϑ̕ οὕτως ὥστε μὴ προσεννέπειν.
Μ. οὐδ̕ ἥγνισαι σὸν αἷμα κατὰ νόμον χεροῖν;
430 Ο. ἐκκλῄομαι γὰρ δωμάτων ὅπῃ μόλω.
Μ. τίνες πολιτῶν ἐξαμιλλῶνταί σε γῆς;
Ο. Οἴαξ, τὸ Τροίας μῖσος ἀναφέρων πατρί.
Μ. συνῆκα· Παλαμήδους σε τιμωρεῖ φόνου.
Ο. οὗ γ̕ οὐ μετῆν μοι· διὰ τριῶν ἀπόλλυμαι.
435 Μ. τίς δ̕ ἄλλος; ἦ που τῶν ἀπ̕ Αἰγίσϑου φίλων;
Ο. οὗτοι μ̕ ὑβρίζουσ̕ ὧν πόλις τὰ νῦν κλύει.
Μ. Ἀγαμέμνονος δὲ σκῆπτρ̕ ἐᾷ σ̕ ἔχειν πόλις;
Ο. πῶς, οἵτινες ζῆν οὐκ ἐῶσ̕ ἡμᾶς ἔτι;
Μ. τί δρῶντες ὅ τι καὶ σαφὲς ἔχεις εἰπεῖν ἐμοί;
440 Ο. ψῆφος καϑ̕ ἡμῶν οἴσεται τῇδ̕ ἡμέρᾳ
Μ. φεύγειν πόλιν τήνδ̕ ἢ ϑανεῖν ἢ μὴ ϑανεῖν;
Ο. ϑανεῖν ὑπ̕ ἀστῶν λευσίμῳ πετρώματι.
Ich behaupte nun, daſs die Verse 431—436 in schreiendem
Widerspruch zu dem Vorangehenden und zu dem Folgenden
stehen, denn man beachte: V. 427 weiſs Menelaos Nichts von den
Suche im WerkInformationen zum Werk
Download dieses Werks
XML (TEI P5) ·
HTML ·
Text Metadaten zum WerkTEI-Header · CMDI · Dublin Core Ansichten dieser Seite
Voyant Tools
|
URL zu diesem Werk: | https://www.deutschestextarchiv.de/robert_griechische_1881 |
URL zu dieser Seite: | https://www.deutschestextarchiv.de/robert_griechische_1881/254 |
Zitationshilfe: | Robert, Carl: Bild und Lied. Archäologische Beiträge zur Geschichte der griechischen Heldensage. Berlin, 1881, S. [240]. In: Deutsches Textarchiv <https://www.deutschestextarchiv.de/robert_griechische_1881/254>, abgerufen am 04.03.2025. |